När jag kollade min kalender igår för hur min kommande vecka ser ut så utbrast jag till Mannen   

"Hur i helvete har jag kunnat säga  ja till en tandläkartid tidigt en fredag morgon?"

Han kunde liksom jag inte svara på den frågan.

Det är bara måndag, men jag ser redan fram mot fredag.     

De ska bli så skönt att få sätta sig i stolen. Först åka upp, sen bakåt, sen mer & mer baklänges så det nästan känns som man ska tippas ut på andra sidan. Sen ska jag inte glömma den underbara förbannade lampan som lyser så starkt i nian att man blir tvungen att blunda. När tandläkaren sen frågar om det känns bra efter att hon stoppat munnen full av diverse tingeltangel, så kan man bara ge tummen upp...  

Låt det bli fredag!

För när jag väl ligger där så vet jag hur den kommande onsdagen blev.

Jag är så jäkla nervös inför denna dag så jag är spyfärdig. Mentalt har jag förberett  mig för alla svar som tänkas kan komma, utom!

"Tyvärr, dig kan vi inte hjälpa!"  

Vad är det som händer nu på onsdag då?

Jag ska på synundersökning för att få besked om det går att laserbehandla.  

Jag önskar att jag kunde se in i framtiden just nu!......