carima

Direktlänk till inlägg 12 juni 2015

Till minne av Emil 18/7-1999 -- 11/6-2015!

Av carima - 12 juni 2015 07:37

     Älskade underbara goe lille Emil!     

Nu har du fått frid, det vet vi, men saknaden är enorm.

Du har sedan jul förra året haft dina up and downs.

Åldern hade börjat göra sig påmind....

Du blev lätt trött. Fast aptiten var god så började du tappa i vikt.

Ville bara vila och inte hänga med Hunden och Lillkatten som förr.

För en vecka sedan kom ett bakslag som du aldrig hämtade dig ifrån.

Du ville och kämpade för att komma igen.... men din lilla kropp orkade inte

Du blev bara sämre och sämre för varje dag.

Så igår kom den dagen alla djurägare hatar och avskyr

Vi var tvungna att ta förväl och skiljas från varandra.

                                          

Trösten i all sorg är att vi fick många underbara och roliga år tillsammans.

Jag minns så väl den dagen vi skulle hämta hem dig.

Långt ute i ingenmansland på vischan låg ett ensamt hus. Där sprang du oss till mötes i dörren.

Du hade tagit sikte på äldsta Dottern och hon plockade mer än gärna upp dig.

Sen släppte inte du taget om henne. Med dina små små klor klängde du dig fast

Vi kom dit för att välja ut en kattunge. Men det var faktiskt du som valde oss.

Namnet var självklart!

Precis som Katthultspojken var du full av bus hela du.

Du fick även en fin och underbar bästis i vår dåvarande hund, vår älskade schäfer Elvira.

Ni två hade så himla kul ihop med era små som stora upptåg.

Bara en sån sak som att se er leka kurragömma i trädgården var en upplevelse som gett oss många skratt genom åren.

Ni var som ler och höhalm.

Du följde mer än gärna med oss på de små turerna. Ibland sprang du i förväg för att sitta en bit bort och vänta in oss. Andra gånger kunde du lunka bredvid eller precis bakom Elvira. 

Fast på långturerna fick du stanna hemma eftersom vi skulle korsa starkt trafikerade vägar.

Och jisses vad sur du blev då...

Vid 6 årsåldern hände det som ingen kattägare vill uppleva

Du försvann spårlöst.

Eftersom du var kastrerad så visste jag att du inte gett dig ut på damuppvaktning.

Jag, Barnen och Elvira var ute varje dag och letade.

Men utan resultat....

Jag bad grannarna att de skulle kolla sina garage, källare och andra utrymme.

Det var dessutom semestertider så var jag var rädd att du sprungit in hos någon som sen åkt iväg.

Efter tre veckor plockade jag bort dina matskålar.

Jag var tvungen att börja ta in och börja bearbeta att du inte skulle komma tillbaka.

Men hoppet är det sista man överger. För i skafferiet hade jag fortfarande din mat kvar.

Så plötsligt en dag flera veckor senare hör jag dig ute på trappan.

Jag och Barnen både skrek och grät av glädje. Elvira på sitt sett med att hoppa, studsa och dansa runt.

Men där satt du iaf, livslevande men oj, flera kilo smalare.

Utsvulten var du och medan du åt så berättade du om dina veckor.

Fysiska skador var du fri från. Men att dessa veckor varit hemska och satt sina spår psykiskt det förstod vi. För efter hemkomsten lämnade du aldrig tomtgränsen.

Förutom småturerna med mig och Elvira.

När vi senare flyttade från huset och hit så var det inga problem för dig att bli innekatt.

Du var så nöjd med balkongen. Ligga och lapa sol på somrarna, hoppa och sprätta lite i snön på vintern.

Att djur kan sörja vet jag!

Du tappade all energi efter Elviras bortgång. Visst! Tillbaka kom det bit för bit.

Därför var det riktigt roligt att se din glädje när Hunden stormade in i ditt liv.

Och senare när Lillkatten flyttade hit...

Det riktigt strålade om dig!

Ni tre blev och var så tajta och hade så mycket lattjolajban och upptåg för er.

Så det är inte bara vi tvåbenta utan även Hunden och Lillkatten som känner av denna enorma tomhet som det blivit utan dig här hemma.

  Du har verkligen satt ett rejält tassavtryck för evigt i våra hjärtan!   

        Vi älskar och saknar dig så mycket!

        Vila i frid älskning!

                                                                     

Vill ge en Stor kram och Stort tack till Anne-lie & Andreas som hjälpte oss med gravplats & begravningen.

Utan er hjälp hade vi inte haft någon plats att gå till.

Tack Tack! Kram från oss alla









 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av carima - 29 juni 2015 07:55

Årets midsommar inte bara regnade bort. Den var dessutom ruggit kall som en bitter höstdag.   Värmeljusen fick vikariera för den där gula saken som vägrade närvara. Den befann sig hos yngsta Dottern på Kreta. Dit for hon med Pojkvännen och hans f...

Av carima - 28 maj 2015 09:13

Underhållet av detta hyreshus är under all kritik.    Ett exempel av många är stopp i vasken. Och det är inte bara vi utan flera andra grannar som har problem med detta. Hjälpen vi fått när vi felanmält är att vaktis kommer och drar sina sugpropp...

Av carima - 9 april 2015 09:33

Det hände saker vid och på självaste skämtardagen som vi trodde var just aprilskämt.  Men! Tji fick vi....   Bl.a. skulle kanal 5 & en del andra kanaler slockna för ganska många Teliakunder natten till 1:a april. Tyvärr visade det sig att detta...

Av carima - 6 mars 2015 09:12

Varje natt delar jag säng med två underbara herrar.    En av dom kan jag bli väldigt irriterad på medan den andra kan jag ligga och fnittra åt. Ändå gör de samma sak! Nämligen jobbar extra på sågverket!!!!!    Hunden snarkar så det är ett under...

Av carima - 6 februari 2015 11:32

Skönt att det äntligen är fredag!    Det har hänt en del i veckan. Paniken har fått jobba på högtryck ett par gånger. Men! De har som tur är slutat med riktigt lättade andetag    Tyvärr har veckan även en trist händelse.   Äldsta Dottern & he...

Presentation

Fråga mig

2 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2015
>>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Carimas


Ovido - Quiz & Flashcards