Imorse trampade jag fel & satte foten i Hundens vattenskål. Hela köksgolvet låg under vatten, hur kan det bli så jävla mycket?Familjen fick "simma"   sig fram till kyl & skåp för att fixa frukost.

Så en morgontrött Hund & Matte (i dyngsura foppatofflor) började dagen med att svabba golv.

I lördags blev jag upptrissad av Mannen.

(Vet inte hur vi kom in på ämnet) Men iaf så trodde han inte på att jag kunde göra skånsk äggkaka.

Fan vad ilsk jag blev!  

(Äggkaka är bland de första rätter jag lärde mig i ett kök, dessutom i tidig ålder  )

Hade det inte varit så sent så hade jag banne mig ställt mig vid spisen för att övertyga honom.

Men igår fick han beviset när han kom hem från jobb. På bordet stod nygräddad äggkaka & nybryggt kaffe.  

(Han blev lycklig som ett barn på julafton  )

Hmm! Hur är det ordspråket lyder om vägen till mannens   ?.....

  Läkaren ringde i fredags & talade om att det var svininfluensan yngsta Dottern hade.  

Men den beter sig som "vanliga" influenser om man inte tillhör riskgrupperna. Hon är frisk igen & peppar peppar så har ingen av oss andra däckat i eländet...

Årets influensa har med stort tyvärr nått innanför våra väggar.   Yngsta Dottern föll som en bowlingkägla i söndags i hög feber & värk i kroppen.

Igår for jag iväg med henne eftersom hon klagade på bröst & hjärtsmärtor  

Hon blev synad   från topp till tå, utifrån & in. En del prover som togs får vi svar på senast måndag, men de flesta av dom gav oss ett lugnande besked direkt om att symtomen var en del av influensan.

Nu är frågan? När & vem som står på tur för att bli nästa offer    

  Medicinskåpet är iaf fullladdat inför kommande veckors "krig"    

Har inte varit här inne på ett tag.

Varje ledig stund ägnas just nu åt min skrivklåda.

Den ena sketchidèn efter den andra bara poppar upp i mitt huvud & då måste jag bara få det nedskrivit  

Jag fick en sån enorm inspiration efter att jag & Mannen hade varit på nyårsrevyn i förra veckan   

   Nu är julen nerpackad & inte bara det, fick ordning bland all bråte nere i källaren samtidigt.

Nu är julsakerna snyggt i en hörna ihop med andra säsongsgrejor som påsk & halloween  

Jag & Sonen har härjat hej vilt hela förmiddagen med samtliga lådor som bara sattes ner efter flytten hit.

Kaoset i källaren har inte blivit bättre under åren som gått tyvärr, snarare tvärtom...

Nu fick vi öppnat & kollat vems grejor det var, skrev namn på lådorna & satte därefter i rätt hörna.

Vilken nostalgitripp det blev!  

Gamla leksaker som vi helt hade glömt bort...

Ett gott skratt fick vi när vi fann minneslådan med Sonens första babykläder.  

(Med tanke på att han är en drös på snart två meter & kläderna var i dockstorlek. Fick köpa det eftersom storlek 50 inte passade honom)

Till februarilovet ska alla hjälpas åt med att sortera efter principen släng, spara, sälj. Så det kommer att bli många skratt då med när minnena flödar fram efterhand som barndomsgrejorna dammas av..

En sak var kul därnere i röran, jag fann en låda som jag letat febrilt efter & trodde till slut att jag inte fått med den i flyttlasset.

Så jag blev överlycklig när jag lyfte på locket till lådan & såg var där fanns i    

Mannen är dunderförkyld, bröt ut i full fräs i söndags.

Kan bara hoppas att han behåller baskeluskerna för sig själv.

Men han tar det som en mogen man  ...

Inget ojande & (svårt sjuk) beklagande hörs från honom.  

  Bonusdottern vaknade till en skönsjungande familjeskara tidigt imorse. Skön är kanske inte det rätta ordet från en nyss uppstigen familj.

Men vi truddelutta in hennes 22 års dag iaf   

   Jag fick f.ö tag på en liten present som "tack" för hennes "pussel" som jag fick av henne den 3/12     

Imorgon planerar jag för att slänga ut julen. 

Är mer än "mätt" på att se alla tomtarna nu...

Trettondagen ska jag & Mannen på nyårsrevyn här istan

(vår årliga tradition) & planerar in för ett restaurangbesök efteråt. (beror helt & hållet på hur Mannen mår)  

  Ett skrattfyllt julavslut blir det iaf & förhoppningsvis gottigottgott också  ... 

  Årets sista dag & som vanligt har året gått fort som attan  

I år ska Mannen & jag inte ut på galej utan ska stanna hemma.

Vi bestämde oss ganska snabbt

(Efter ha pejlat vad ungdomarna skulle hitta på)

för att fira en myspysig afton bara han & jag

 ( Det är inte ofta vi är helt alone här hemma...)   

Så ikväll kommer vi att (bl.a) kunna höra vår musik utan att den överröstas av fyra andras musiksmaker    

Bonusdottern for iväg redan i onsdags & de andra tre sticker ut i nyårsfirandet efter middagen ikväll   

  Hunden har överraskat oss!   

När det har avfyrats smällare & raketer under veckan har han,

(som varit rejält skotträdd)

suttit i fönsterkarmen & morrat.

Hoppas att det blir likadant när hela bombardemanget startar vid tolvslaget...

Så skivan för skotträdda hundar vi fick av bästa Vänninan har gjort kanonresultat.  

   Gott Nytt År!  

Igår var jag hos veterinären med Kaninen för att slipa ner tänderna för första gången i hans 10 åriga liv samt få något för förkylningen som han fått.   

Besöket tog längre tid än väntat eftersom det kom in två akutfall under tiden.

Har själv sedan tidigare erfarenhet med att komma in akut. Så den x-tra väntetiden var inga problem.

En ensam & ny veterinär hade fullt upp.  

Hon försökte se lugn ut men hon var stressad & skulle nog helst kunna dela sig på mitten. 

Två systar var där, en av dom skulle vara alla djurägare till lags i receptionen medan den andra for ut & in i alla besöksrummen för att bistå veterinären & djuren med hjälp.  

Det blev vår tur så småningom & besöket gick bra.

När vi sent omsider kom hem så frossade & njöt han i allt som varit svårtuggat under ett par dagar, givetvis under stor bevakning av hans örontvättare & kompis Nr 1...Hunden!  

Livräddning är jag noga med att uppdatera för att det ska sitta helt säkert i ryggmärgen om olyckan är framme.

Jag har aldrig behövt göra hjärt/lungräddning på riktigt någon gång, däremot Heimlich manöver med lyckat resultat varje gång, som tur är.

Man tänker inte, bara agerar, & först efteråt kommer chocken

En liten jävla ostbit kunde kosta vår älskade lilla goa hunds liv.

Han fick en bit ost, men sekunden efter började han harkla & hosta & tog upp tassarna mot nosen.

Jag trodde först att den hade fastnat i gomen & började känna efter.

Den satt inte där & inte heller i någon tand.

Då förstod jag var den var

(jag vet att jag hann tänka, Heimlich manöver & kan man göra det på en hund? & hur i så fall?) 

så i bara farten & utan att tänka vidare,  så körde jag ner fingrarna i halsen på honom.

Där kände jag något, fick grepp & drog upp skiten, 

en slemmig liten ostbit.

Efteråt var jag totalt slut, hade absolut ingen kraft alls i kroppen.

Jag kramade om honom & talade om för honom att allt var bra igen.

Men jag undrar vem som tröstade vem när hans lilla huvud vilade på min axel....

Några timmar senare är ta mig fan olyckan framme igen.

Denna gång har han hittat ett av sina tuggben, litet sparat "bra-&-ha-ben", som kan plockas fram när man blir sugen på något gott...

Plötsligt hörs en konstigt läte från honom.

Trodde inte det var sant när jag öppnar hans gap & ser att benet har fastnat.

Räddar livet på honom igen för andra gången denna dag.

  Nu sover han & jag vakar som en hök över honom