Efter en vanlig rutinkontroll igår slutade det med att en remiss är skickad till en specialist.

Prognosen ser idag mer än dålig ut.   

Jag har den oturen att det är mycket sällsynt att få det jag just nu har.

Kan erkänna att jag känner mig inte ett dugg hedrad att vara utvald i denna lilla procent av befolkningen som drabbas.....  

Vad diagnosen än fastställs till så kommer framtiden att bli ett jobbigt kapitel.  

Hon som gjorde undersökningen har ett väldigt tydligt kroppsspråk.

Talet var lungt, men hennes ögon sa något helt annat....   

"Nu ska vi inte tro det värsta. Jag....och så fortsatte hon bla bla bla bla"...........

Så länge jag inte vet exakt diagnos så får det bli lite kryptiskt skrivit om det hela.   

Men det som min framtid har i beredskap är antingen ett stort jävla helvete.

Om jag har "tur" så blir det bara ett litet, eller så blir det något mittemellan   

Nu tar jag den informationen från igår, lagra den i ett bearbetningsfack i bakhuvudet.

Där får den ligga och mogna i mitt undermedvetna tills det är dags för besöket.

Under tiden ska jag vara precis lika lycklig & glad som vanligt.  

Livet är alldeles för kort för att gå runt & deppa......